Det som till vardags kallas förkylning är egentligen ett samlingsnamn på en massa olika infektioner som ger snuva, nästäppa, halsont, hosta och ibland feber. Totalt sett finns hundratals olika virus som kan ligga bakom en förkylning. Därför är förkylning inte bara den vanligaste sjukdomen hos människor, utan också en av de mer komplexa.
En förkylning är en typ av övre luftvägsinfektion (ÖLI), det medicinska begrepp som används inom vården. Till de övre luftvägarna räknas näsan, svalget och struphuvudet, medan lungorna tillhör de nedre luftvägarna. Om infektionen sprider sig dit kan den orsaka bronkit eller lunginflammation – då talar man i stället om en nedre luftvägsinfektion.
Rhinovirus är den vanligaste orsaken och ligger bakom mer än hälften av alla övre luftvägsinfektioner. Rhinovirus är en stor familj av virus, och delas in i tre undergrupper. Totalt sett finns upp mot 150–160 olika typer av rhinovirus. Andra virus som kan ligga bakom en förkylning är coronavirus, adenovirus, parainfluensavirus och RSV (respiratoriskt syncytialvirus), som alla kan ge symtom som vi kallar förkylning. Coronavirus i det här sammanhanget är inte detsamma som SARS-CoV-2, som gav upphov till covid-19, utan en familj av olika coronavirustyper där pandemiviruset ingår.
Till och med virus som vanligtvis inte räknas som luftvägsvirus, till exempel mässlingsvirus eller enterovirus, kan orsaka förkylningssymtom när de infekterar luftvägarna.
Under de senaste decennierna har forskningen också identifierat nya virus. Humant metapneumovirus upptäcktes 2001 av forskare i Nederländerna. Senare visade det sig att viruset hade cirkulerat i åtminstone 65 år, och nästan alla barn har hunnit smittas före fem års ålder. År 2005 identifierades humant bocavirus, som också visat sig kunna ge förkylningssymtom hos barn. Allt tyder på att forskare kommer att identifiera ännu fler virus i framtiden.
Eftersom det är många olika orsaker till en förkylning blir du inte immun mot alla förkylningar efter att du varit sjuk i en. Totalt sett är förkylning alltså en hel palett av infektioner, med olika ursprung men snarlika symtom, vilket är en av förklaringarna till att förkylningar är så vanliga och svåra att undvika.
Vintern har tagit ett järngrepp över landet och vabruari är i full gång. Eller – är det bara vad vi tror? Det korta svaret är att det både stämmer och inte stämmer. De flesta år är det som mest vab-intensivt i februari. Men ofta är uttaget av vab-dagar högt även i mars, vissa år till och med högre än just i februari.
Att veta hur länge man är smittsam vid förkylning eller influensa kan vara svårt. Både förkylningar och influensa orsakas av virus som sprids lätt mellan människor. Här går vi igenom vad forskningen säger om när man är smittsam, hur länge smittsamheten varar och när både barn och vuxna kan återgå till vardagen.
Kvinnor står för 63 procent av alla uttagna vab-dagar, och trenden går inte mot större jämlikhet. För andra året i rad sjunker mäns andel av vab-dagarna något. Det visar ny statistik från Försäkringskassan.
För ColdZyme Sammanfattning av Säkerhet och Klinisk Prestanda (SSCP) vänligen kontakta oss på info@coldzyme.se