En förkylning är en typ av övre luftvägsinfektion (ÖLI), det medicinska begrepp som används inom vården. Till de övre luftvägarna räknas näsan, svalget och struphuvudet, medan lungorna tillhör de nedre luftvägarna. Om infektionen sprider sig dit kan den orsaka bronkit eller lunginflammation – då talar man i stället om en nedre luftvägsinfektion.
Många virus kan ge förkylning
Rhinovirus är den vanligaste orsaken och ligger bakom mer än hälften av alla övre luftvägsinfektioner. Rhinovirus är en stor familj av virus, och delas in i tre undergrupper. Totalt sett finns upp mot 150–160 olika typer av rhinovirus. Andra virus som kan ligga bakom en förkylning är coronavirus, adenovirus, parainfluensavirus och RSV (respiratoriskt syncytialvirus), som alla kan ge symtom som vi kallar förkylning. Coronavirus i det här sammanhanget är inte detsamma som SARS-CoV-2, som gav upphov till covid-19, utan en familj av olika coronavirustyper där pandemiviruset ingår.
Till och med virus som vanligtvis inte räknas som luftvägsvirus, till exempel mässlingsvirus eller enterovirus, kan orsaka förkylningssymtom när de infekterar luftvägarna.
Nya förkylningsvirus upptäckta
Under de senaste decennierna har forskningen också identifierat nya virus. Humant metapneumovirus upptäcktes 2001 av forskare i Nederländerna. Senare visade det sig att viruset hade cirkulerat i åtminstone 65 år, och nästan alla barn har hunnit smittas före fem års ålder. År 2005 identifierades humant bocavirus, som också visat sig kunna ge förkylningssymtom hos barn. Allt tyder på att forskare kommer att identifiera ännu fler virus i framtiden.
Blir inte immun mot förkylning
Eftersom det är många olika orsaker till en förkylning blir du inte immun mot alla förkylningar efter att du varit sjuk i en. Totalt sett är förkylning alltså en hel palett av infektioner, med olika ursprung men snarlika symtom, vilket är en av förklaringarna till att förkylningar är så vanliga och svåra att undvika.
