Immunförsvaret är ständigt aktivt. En av de viktigaste uppgifterna för immunförsvaret är att skilja på det som är ens egen kropp, och det som är främmande, till exempel bakterier, virus eller skadliga ämnen.
De främmande ämnena kan angripas på olika sätt. Här är några centrala delar av immunförsvaret:
Slemhinnor och det medfödda försvaret
En stor del av vårt immunförsvar sitter i slemhinnorna, särskilt i näsan, luftvägarna och magen. Här finns slem, flimmerhår, antimikrobiella ämnen och specialiserade immunceller som tillsammans fungerar som en första försvarslinje. Flimmerhåren sveper bort virus och bakterier innan de hinner få fäste, och slemmet fångar upp dem så att de lättare kan transporteras ut ur kroppen.
Inflammation – extra aktivitet
En inflammation är en reaktion där immunförsvaret är extra aktivt i ett specifikt område i kroppen. Blodströmningen ökar, området blir varmt och svullet. Vid en kraftig inflammation kan du också få feber. Med blodet kommer olika typer av vita blodkroppar som försvarar kroppen mot ett angrepp och reparerar skador. Här deltar flera av immunförsvarets nyckelspelare, bland annat antikroppar, T-celler och fagocyter.
Antikroppar – våra målsökande robotar
Antikroppar är små proteiner som bildas när immunförsvaret upptäcker något främmande, till exempel ett virus. De fungerar som målsökande robotar: antikroppar känner igen viruset och märker upp det genom att binda till det. Det gör att viruset inte kan ta sig in i kroppens celler. Samtidigt blir viruset då också synligt och lättare för andra spelare i immunförsvaret, som kan ta hand om och oskadliggöra dem. När vi har producerat antikroppar skapar det ett minne till nästa gång vi stöter på samma smitta, så att vi då kan reagera snabbare.
T-celler – en multifunktionell armé
T-celler är en viktig typ av vita blodkroppar, och det finns flera varianter. Vissa T-celler fungerar som “dirigenter” och styr immuneffekten, medan andra fungerar som “soldater” som söker upp och förstör virusinfekterade celler. De är särskilt viktiga när virus tagit sig in i våra celler, där antikropparna inte kommer åt dem.
Fagocyter (ätarceller) - snabbstyrkan
Makrofager och neutrofiler är olika slags ätarceller, fagocyter, och utgör kroppens snabbtrupper. De kan snabbt sluka och bryta ner bakterier och virus som tagit sig in i kroppen. De är ofta först på plats och startar själva inflammationen för att larma resten av immunförsvaret.
Ett välregisserat samspel
Det mest imponerande med immunförsvaret är samspelet mellan alla delar. Det medfödda försvaret reagerar först och snabbt, och det adaptiva – antikroppar och T-celler – kommer in senare och ger ett mer riktat och långvarigt skydd. Tillsammans gör de att vi både kan stå emot infektioner och minnas smittämnen för framtiden.
Var kommer ColdZyme in i bilden?
ColdZyme bildar ett extra fuktlager på slemhinnorna i mun och svalg, så att färre virus kan ta sig vidare in i kroppen och föröka sig. ColdZyme har ingen påverkan på immunförsvaret i sig, utan effekten ligger i att hjälpa kroppens första försvarslinje mot virus. Resultatet blir kortare förkylningar, med mildare symtom.