Att vara stressad gör oss inte bara trötta och irriterade – det kan också göra oss mer mottagliga för förkylningsvirus. Forskning visar att långvarig stress påverkar immunförsvaret och ökar risken att bli sjuk.
Mobilen vibrerar av nya meddelanden, barnen behöver middag och tvättberget har ingen hunnit ta tag i…. Stress är en del av vardagen, och ett sätt för kroppen att hantera livet. På plussidan kan stress ge extra kraft att prestera på topp under press när det behövs. Problemet är att om stressen fortsätter under lång tid utan återhämtning så påverkar det kroppen negativt.
Vid långvarig stress sker förändringar i kroppen som bland annat påverkar immunförsvaret negativt. Ett av de mest påtagliga fynden är att produktionen av antikroppen sIgA, som skyddar våra slemhinnor, minskar vid stress.
Flera studier har undersökt sambandet mellan stress och förkylning. I en spansk studie följdes 1149 personer under ett år. Personerna var mellan 23 och 68 år, och ungefär hälften var kvinnor. Forskarna fann en tydlig koppling mellan stressiga livshändelser och ökad risk för förkylning. Liknande resultat har setts i amerikanska experiment där frivilliga utsattes för rhinovirus, som är ett vanligt förkylningsvirus. Personer med höga stressnivåer hade större sannolikhet att utveckla symtom jämfört med dem som var mindre stressade.
Kortisol är ett hormon som frisätts i kroppen vid stress, och som påverkar flera delar av immunförsvaret. En möjlig förklaring till att stress kan öka risken för förkylning är att förhöjt kortisol kan göra oss mera sårbara för infektioner. Det innebär inte att en stressig dag leder till förkylning, utan snarare att långvarig stress ökar risken.
Med det sagt så är det svårt att studera sambandet mellan stress och förkylning, eftersom långvarig stress också kan medföra livsstilsförändringar som sämre matvanor, mer rökning, mer alkohol, mindre träning och så vidare. Dessa ändrade vanor kan också påverka risken att bli förkyld.
Stress är en nödvändig del av livet, något som faktiskt kan ge både energi och motivation och något vi är skapta att klara av. Problemen uppstår när to-do-listan aldrig tar slut, och den ena stressiga dagen avlöser den andra. Då är det viktigt att bryta mönstret och ta tid för återhämtning. Forskningen visar att återhämtning, sömn och goda vanor inte bara är bra för välmåendet – de kan också vara ett skydd mot nästa förkylning.
Vintern har tagit ett järngrepp över landet och vabruari är i full gång. Eller – är det bara vad vi tror? Det korta svaret är att det både stämmer och inte stämmer. De flesta år är det som mest vab-intensivt i februari. Men ofta är uttaget av vab-dagar högt även i mars, vissa år till och med högre än just i februari.
Att veta hur länge man är smittsam vid förkylning eller influensa kan vara svårt. Både förkylningar och influensa orsakas av virus som sprids lätt mellan människor. Här går vi igenom vad forskningen säger om när man är smittsam, hur länge smittsamheten varar och när både barn och vuxna kan återgå till vardagen.
Kvinnor står för 63 procent av alla uttagna vab-dagar, och trenden går inte mot större jämlikhet. För andra året i rad sjunker mäns andel av vab-dagarna något. Det visar ny statistik från Försäkringskassan.
För ColdZyme Sammanfattning av Säkerhet och Klinisk Prestanda (SSCP) vänligen kontakta oss på info@coldzyme.se